Idag är det 550 dagar sedan den svenske förläggaren Gui Minhai, ägare till Mighty current media, kidnappades utanför sitt thailändska semesterhem. Och han är inte den ende representanten för den blomstrande, men hårt kontrollerade kinesiska bokbranschen som gått ett olyckligt öde till mötes.
– Du frågar mig om livet efter Nobelpriset? Ja, det är besvärligt. All tid går åt att besvara brev och förfrågningar, och hålla föredrag och undervisa. Många pristagare har som Hemingway fått problem med författandet. Jag tänker så mycket på skrivkrampen att jag inte kan skriva.
Det finns en viss ängslan i luften över middagen med Nobelpristagaren i litteratur, Mo Yan.
Som vice ordförande i det kinesiska författarförbundet kritiseras han för att gå i regimens ledband, samtidigt som han hyllas för den skoningslösa samhällskritiken i sina ambitiösa romaner. Som nationalmonument är han ständigt övervakad. Nyligen hyllade han till exempel Kinas diktator Xi Jinping som ”en enastående person”, vilket bör ses som ett led i den senaste kampanjen för att förbättra kinesisk ”soft power”. Att tala om den fängslade svenska förläggaren Gui Minhai kommer inte på fråga.
Under mitt besök i Peking tillsammans med den prisbelönta översättaren Anna Gustafsson Chen blir vi varse att något har skett med det kulturella klimatet. Efter några hårda år under Xi Jinpings styre, har det blivit ännu frostigare. Reportrar utan gränser anger att 40 journalister hålls i fängsligt förvar, och för ett par månader sedan infördes hårda kvoter för översatt barn och ungdomslitteratur i Kina.
– Varje kväll innan jag går till sängs, tänker jag att jag kanske vaknar upp av att polisen bankar på dörren, säger författaren och New York Times-kolumnisten Murong Xuecun när vi träffar honom i närheten av Sveriges ambassad i Peking.
Murong, som han kallas, är skönlitterär författare, populär i USA och England men även bloggare och twittrare med 8,6 miljoner följare. Hans berättelse om tillvaron för regimkritiska kinesiska författare står i skarp kontrast till Mo Yans skrivkramp. Murong hör till de kinesiska författare som betraktar sig som dissidenter och är öppet skeptiska mot det officiella kinesiska författarförbundet. Hans konto har kapats 21 gånger av myndigheterna och när han inte längre tilläts att publicera sig i kinesisk dagspress, skapade han och hans författarvänner en nyhetsapp, som även den har stängts ned av staten.
– Åsiktsförtrycket är mycket hårdare nu, säger Murong. Det beror på den ekonomiska krisen. Väst har ingen aning om hur allvarlig den är, med svag lönsamhet, enorm kapitalflykt och skenande skulder.
Det är nu över 500 dagar sedan den svenske förläggaren Gui Minhai, ägare till Mighty current media, kidnappades utanför sitt thailändska semesterhem. Trots upprepade påtryckningar från utrikesminister Margot Wallström, förblir fallet ouppklarat. Gui Minhai är försvunnen. Att Gui Minhai undanhålls världen, om han överhuvudtaget lever, tror Murong beror på att förläggaren gjorde det värsta tänkbara: han publicerade sexuellt färgat skvaller om den kinesiska högsta ledningen.
Hans sista, opublicerade bok, ska ha handlat om ingen mindre än Xi Jingping. Arbetstiteln var “Xi Jingping och hans sex kvinnor”. En tidigare publikation beskrev inlevelsefullt hur hans hustru, Kinas första dam Peng Liyuan, förlorade sin oskuld.
– Det går rykten om Xi Jinping att han är mer känslig för vad som sägs om hans person än Mao Zedong, och Gui Munhai hade, som den affärsman han var, många personliga fiender.
Murong säger att någon av dessa fiender troligen skickade manuset till Gui Munhais sista bok till Xi Jingping som sedan agerade. Eller om det var hans hustru, som var rasande på Mighty current media. I alla fall höll Mighty current media en presskonferens i Hongkong där de pekade ut personal från presidentfruns administration som potentiella förövare.
Jag frågar Murong om han tror att västs påtryckningar kan leda till att Gui Munhai släpps fri. Han låter försiktigt tvekande i sitt svar:
– Det kan till och med få motsatt effekt. Just nu blåser det farliga västfientliga vindar i Kina. Därför har vi till exempel den aktuella anti-julkampanjen, som regimen står bakom, och den nya lagen mot barn – och ungdomslitteratur från utlandet. Den ekonomiska och politiska krisen gör att Kina sluter sig igen. Ja, tyvärr är det vad som håller på att hända.