Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kat-missbruk beskrivs som ett etniskt problem och därmed pekas en hel folkgrupp ut, visar forskaren Johan Nordgrens studier. Risken är att andra faktorer till missbruket glöms bort.

Istället för att söka individuella och strukturella förklaringar till människors kat-missbruk kopplas drogen specifikt till människor från Somalia.

– När ett droganvändande görs etniskt för det med sig en överbetoning på etniciteten, vilket gör att andra tänkbara faktorer glöms bort. Därmed skapas förenklade och ensidiga förklaringar som skapar stigma för hela folkgrupper och ger dem en onödig stämpling, säger Johan Nordgren, Institutionen för socialt arbete vid Malmö högskola, som står bakom avhandlingen Making drugs ethnic.

Han vill med sin forskning visa hur vissa droger och sättet att använda dem har gjorts till etniska problem. Kopplingar görs mellan drogen och etniciteten; kopplingar som historiskt har gjorts för att exkludera utpekade grupper.

Mediebild

Nordgren har bland annat studerat hur kat-användandet i Sverige beskrivits i svenska dagstidningar och hur fenomenet missbruk bland invandrare beskrivs i myndighetstexter och vetenskaplig artiklar. Han har också intervjuat människor som varit aktiva i somaliska föreningar i Malmö, för att få deras syn på kat-användning i Sverige.

– En slutsats är att det vore bra om fler kunde börja sätta parentes runt kultur- och etnicitetsbegreppen i de här sammanhangen. Att inte gå direkt på de begreppen och förvänta sig att dessa människor ska representera vissa etniskt bestämda värden. Då har vi gjort kat-användandet till ett etniskt problem och tänker att det därmed ska lösas som ett sådant. Problemet är dock mer komplext än så, säger Johan Nordgren.

Hur skulle det kunna gå till istället?
– Jag tror att det handlar om flera saker. Att inte tillskriva dessa människor vissa egenskaper är ett viktigt första steg. En etnisk identitet borde ses mer komplext och flexibelt, så att förklaringsmodellerna inte blir så förenklade. Det gäller att se varje individ och att även se till aspekter som marginalisering, arbete och utbildning. De personer som jag intervjuade förespråkade inte fler satsningar på ”kulturellt kompetenta” interventioner, utan ville snarare se strukturella socioekonomiska förbättringar.

Något som förvånat dig under din forskning?
– Det förvånar mig att det verkar vara näst intill omöjligt för myndigheter att inte använda etno-kulturella förklaringsmodeller när en drog väl gjorts etnisk. Det är intressant att man inom missbrukarvården och bland myndigheter började göra kopplingar mellan migranter och missbruk under 1990-talets stora flyktingmottagande; ett fenomen som liknar dagens diskussioner om ensamkommande ungdomar och narkotikaanvändning.

Avhandling:
Making drugs ethnic

Kontakt:
Johan Nordgren, tel 070-27 28 009, e-post: johan.nordgren@mah.se

Kat (Catha edulis, även kallad Khat, Qat, Quatt, Chat, Jaad och Mirra) är en städsegrön gömfröväxt som förekommer naturligt i stora delar av östra Afrika och på Arabiska halvöns södra delar. Ursprungslandet tros vara Etiopien.

Den växer som en buske eller som ett mindre träd på tre till sex meter. Växten har slät, svagt gråbrun bark; kronan är en aning cypressaktig med förgreningar längs hela stammen. Bladen är 4–8 centimeter långa och som unga brunröda och glansiga. Med tiden blir de läderartade. Blommorna är små och vita och frukten avlång, mörkbrun och innehåller 1–3 frön.

Kat innehåller katinon och katin som är centralstimulerande och har stora likheter med amfetamin. Drogen är narkotikaklassad i Sverige.

Text faktaruta: Wikipedia

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera