Fiskare har genom åren berättat om stora stubbar på sjön Bolmens botten, och redan på 1920-talet spekulerade forskare att det kan finnas ett försvunnet landskap bevarat där nere.
Exakt vad som döljer sig i djupet har hittills varit okänt, men i vintras fick stenåldersexperten Carl Persson i Halmstad en unik möjlighet att undersöka saken.
– En boende vid sjön ringde och berättade att vattnet var så lågt att man kunde se hundratals stubbar. Nästa morgon satte jag mig i bilen, åkte dit, tog på mig vadarstövlarna och travade ut, säger Carl Persson.
När inlandsisen drog sig tillbaka tippade Bolmen från norr till söder och dränkte områden som tidigare varit skog. Teorin var att stubbarna måste vara rester av denna skog.
– Men stubbarna såg helt färska ut, så jag trodde nästan att jag misstagit mig. Träet var väldigt hårt, så jag fick hugga loss bitar med yxa för att kunna skicka prover för ålderbestämning, säger Carl Persson.
I väntan på provsvar fortsatte han att vandra runt på den dyiga bottnen. Han hittade fler fynd, som gamla fiskfällor och rester från flottningstiden.
– Det var ganska riskabelt att gå där, och det är nog inget som man bör göra egentligen. Börjar man sjunka i gyttjan måste man kasta sig framåt för att inte dras ner.
Analysen av trädproverna visade att skogen är minst 10 200 år gammal – en av de äldsta skogarna i landet.
– Det är ett helt unikt arkiv som ligger där, en skog som ingen har gått omkring i på 10 000 år, säger Carl Persson.
Hur skulle det vara att vandra bland träden?
– Du hade sett en skog som inte finns i dag, med jättestora, 300-400 år gamla furuträd. Det är en miljö som ingen har sett sedan dess, eftersom vi nu hugger ner träden innan de blir så gamla, säger han.
Fyndet av den gamla skogen kan leda till både natur- och kulturhistoriska insikter.
– Vi kan lära oss mer om klimatförändringar genom borrprover i träden. Det kan också finnas pilbågar och kanoter från gamla bosättningar. Allt sådant bevaras i en sötvattensjö.
Anledningen till att sjön sjönk hela 1,5 meter i vintras berodde på att Statkraft tappade sjön för strömproduktion. Resultatet blev att skogen där nere upptäcktes – men det ger också Carl Persson en viss oro.
– Allt bevaras så länge träden täcks av vatten. Kommer det upp i solen så blir det bara pulver av allt till slut. Jag hoppas att länsstyrelsen pratar med Statkraft om detta så att man undviker att tappa ut den där sista halvmetern, säger han.
Bo Strömberg, antikvarie på kulturmiljöfunktionen på Länsstyrelsen i Halland, säger att upptäckten av urskogen är ett värdefullt kunskapstillskott.
– Det här ger oss en bild av den äldsta stenåldern. Om dessa organiska material får vara kvar i en innesluten miljö så kan de bevaras under årtusenden, säger han.
Kommer ni att verka för att fynden ska bevaras?
– Det är en komplex frågeställning som inte går att besvara på stående fot. Det är många samhällsintressen som kommer in här. Det handlar om energiförsörjning, vattendomar och fornlämningar, och det involverar flera enheter inom länsstyrelsen. Här och nu kan jag inte ge fler besked, säger Bo Strömberg.
Fakta: Forskningen sponsras lokalt
- Trädproverna åldersbestämdes genom Kol-14-metoden. Metoden går ut på att mäta halterna av olika kolisotoper i ett organiskt material, och sedan jämföra dessa. Olika kolisotoper bryts ned med olika hastighet, och förhållandet mellan halterna visar hur gammalt materialet är.
- Prislappen för ett trädprov är 4500 kronor.
- Proverna bekostades helt och hållet av hembygdsföreningar och historieintresserade privatpersoner i Bolmens närbygd.
