”Jag erkänner att jag är en känslomänniska”

Michael Svensson blev invald i riksdagen 2010. Han hade kört en egen personvalskampanj och satsade stort för att komma in i såväl riksdag som landsting och kommunfullmäktige.

– Men jag trodde inte jag skulle få en plats i riksdagen så snabbt, kanske till nästa mandatperiod. Men det gick bra för mig på nomineringsstämman och det gick bra för Moderaterna i valet. Så det var bara att packa resväskan och åka till Stockholm. Det var lite svårt eftersom jag hade två små barn, i stället för att ha dem varannan vecka fick det bli varannan helg och annan ledig tid. Men människan är anpassningsbar.

Michael ler, många säger att de aldrig sett honom i något annat tillstånd. Själv säger han att han är en sån som brukar må bra, eller ännu bättre.

Michael är uppväxt i en företagarfamilj. Pappan sysslade med hästuppfödning och drev en gård innan han bytte bransch och startade ett diskotek, drev restaurang och sedan även ett hotell. Med stor hjälp och uppbackning av sin fru.

Under tiden hann Michael gå ur nian och samhällslinjen på Falkenbergs gymnasium, engagera sig i moderaternas ungdomsförbund, arbetat ett år på MUF:s kansli i Stockholm, läsa in en fil. kand. i statsvetenskap och historia i Lund och Göteborg och lite till.

1982 frågade pappan honom om han inte vill komma och hjälpa till i företaget, restaurang Hertigen i Falkenberg. Då var Michael, som hunnit bli 25 år, klar med sin fil. kand.

– Jag gjorde i stort sett allt i företaget men det dröjde, av respekt för kockyrket, fram till 1988 innan jag drog på mig kockrocken. Jag har alltid varit matintresserad.

Det politiska engagemanget fanns hela tiden kvar. 1982-1988 var Michael ledamot i Falkenbergs kommunfullmäktige, han var även ledamot i kommunstyrelsen, ordförande i kulturnämnden samt ordförande för moderaterna i Falkenberg.

Men vid 35 års ålder bestämde han sig för lägga politiken åt sidan för att satsa all energi på sitt företag. Då hade han köpt hotell Vita Hästen av sin pappa, och företaget växte. Han köpte en ostaffär startade en stor delikatessaffär i Halmstad där han också drev restaurang. 2002 begärde han sitt företag i konkurs.

– Det var en jobbig period. Jag försökte rädda företaget och ordna det så bra som möjligt för de anställda, och jag tyckte att jag lyckades bra till slut.

Företaget kunde drivas vidare, men politiken som Michael lämnat med sorg i hjärtat, fanns hela tiden kvar i bakhuvudet och 2008 bestämde han sig för en comeback. Han minns mycket väl hur det var när han hamnade i riksdagen 2010 och för första gången klev upp i talarstolen.…

– Jag höll mitt jungfrutal under en allmänpolitisk debatt och det handlade om skuldbeläggandet av våra invandrare och muslimer. Jag tycker om att måla i bredare penseldrag och inte gå in i detaljer när jag talar. Jag tycker att det är viktigt att också använda backspegeln när man diskuterar framtiden.

Så hade ju Michael en gång i tiden planer på att bli lärare i historia och samhällskunskap. Intresset för utbildning har lett till att han dessutom har en plats i riksdagens utbildningsutskott och sedan 1,5 år sitter med i den statliga gymnasieutredningen.

– Skolan behöver stagas upp och få en klarare styrning. Det är för stor skillnad mellan skolorna i Sverige och det behövs mer ledarskapskompetens.

Men allt är inte politik för Michael. Han har sina två barn, 18 och 20 år, och är sedan två år förälskad i en Birgitta i Lund som han hade en fling med i unga år då han var aktiv i MUF i Göteborg.

– Vi stötte på varandra av en slump för snart 1,5 år sedan och kände igen varandra direkt. Jag bjöd hem henne till mig på nyårsafton och ja...det är som en värme som strålar ut i hela kroppen. Jag erkänner att jag är en känslomänniska, men jag är inte känslostyrd. Jag är helt enkelt en glad människa som tycker att det är viktigt att sprida värme till andra.

Lena Beglund