Hopp til innhold

Kunstskolen vil ha flere søkere

Kunstskolen i Karasjok starter opp med et nytt kull til høsten, selv om det kun er fire førstegangssøkere.

Eva Aira

Rektor Eva Aira med et av elevarbeidene fra sist skoleår.

Foto: Elvi Rosita Norvang / NRK

Kunstskolen tok inn det første kullet med elever i fjor sommer. Også da var det vanskelig å fylle opp elevplassene, men da skoleåret startet var det elleve elever som stilte opp til første skoledag på den nye kunstskolen.

I år er det kommet inn kun fire søkneder. Søkerne er i aldersgruppen 19-55 år, og aller er kvinner. Rektor Eva Aira ønsker søkere i alle aldre, og det er ønskelig med også mannlige søkere.

– Vi starter opp med et nytt kull førsteklassinger uansett, men vil helst ha flere for at undervisningen skal bli mer dynamisk, sier Aira.

Den utsatte søknadsfristen gåt ut denne uken, men Aira sier at det er mulig å få søknaden behandlet også senere i sommer. Det er plass til femten elever på hvert årstrinn.

Skolen er en grunnutdanning innen kunstfaget, og elevene kan etter to år i Karasjok, søke seg inn på kunsthøgskole eller kunstakademiet.

Mange fortsetter

Av de elleve studentene som begynte på skolen i fjor høst, var det ni som fullførte. Minst fem av dem fortsetter med påbygging. Det andre året går man dypere inn i det den enkelte vil satse på, og da blir det også en del kunstteori.

Første året som er en grunnutdanning, går ut på å prøve ut forskjellige teknikker. Man finner selv ut i løpet av året hva man liker eller passer til.

Kunstskolen er åpen for alle med kunstneriske intresser, og som har avsluttet ungdomsskolen.

Skolen gir ikke avsluttende vurdering i form av karakterer, men elevene får studieattest etter skoleåret under forutsetning av å ha deltatt i studiene i alle fag tilsvarende 80% av studietiden.

Elevutstilling, Kunstskolen i Karasjok

Her har elevene laget skulpturer av hverandre.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.