Tinderdejting som missbruk och konst

Det sexuella våldet är ett tema när elever vid Kungliga konsthögskolan nu gästar Helsingfors.

Kärlek per sms. Lisa Vipolas Århundradets kärlekssaga på Exhibition Laboratory med Emma Sangbergs 3 seconds, 20 times i bakgrunden"
28.01.2017 09:22 UPPDATERAD 28.01.2017 09:21

Kungliga konsthögskolans magisterstuderande: If you see this today we – are exhibiting tomorrow. Exhibition Laboratory, Sjömansgatan 36 (innergården). Till den 5.2.

Det är en relativt sällsynt lyx att i Helsingfors få se konst av utländska unga konstnärer. De gallerier som har öppen ansökan har antingen stenhård konkurrens eller skyhöga hyror, och även de ställen som visar ung icke-finländsk konst (till exempel konstnärsdrivna SIC och Sorbus) gör det sparsmakat.
Med andra ord är det redan på grund av detta värt att göra ett besök till Bildkonstakademins stora galleri Exhibition Laboratory, som fram till den femte februari lånats ut till tjugo av svenska Kungliga Konsthögskolans magisterstuderanden.
If you see this today we – are exhibiting tomorrow är en förvånansvärt mogen helhet. Det är svårt att tro att de som ställer ut är första års studerande – en självsäkerhet och helgjuten individuell stil är genomgående närvarande. Ida Idaidas installation Wall och Emma Sangbergs 3 seconds, 20 times är glädjer med sin blandning av allvar och lekfullhet, och ett stort antal av verken är tekniskt skickligt utförda.
Trots att det inte finns ett gemensamt tema är det sexuella våldet starkt närvarande, och relationen till den egna kroppen likaså. Victoria Verseaus installation My Rapist, ett pågående projekt, handlar väldigt konkret om just precis vad namnet påstår: våldtäkt. Här finns datum, bild, byggnad – allt anonymiserat, kryptiskt.
Obehaget i verket kommer delvis från just detta: det mosaikliknande digitala porträttet på den okända mannen är likt de pixelerade bilder sensationslystna kvällstidningar publicerar på misstänkta brottslingar. Bakom porträttet, nästan undangömd, finns en svart staty gjord av förstenade klädesplagg. Ett slags mumie; en exorcism.
Liknande tematik finns i Lisa Vipolas oerhört smärtsamma Århundradets kärlekssaga. Den är en 2000-talets motsvarighet till brevväxlingsromaner: en samling bestående av 15587 textmeddelanden skickade mellan Vipola och finska Harri under hösten 2016.
Femton minuter tar det för de tusentals meddelandena att rulla förbi på en liten skärm. Narrativet skissas fram, hastigt, genom korta meddelanden. En tinderdejt som leder till något slags försiktigt förhållande. Missbruket som tidigt smyger sig inpå. Katastrofen som lurar under ytan. Textmeddelandeformatet gör det hela mer angeläget. Jag är så mkt orolig och rädd. Det gör ont att följa med kärlekssagan, och det går inte att slita sig loss.

ANDRA LÄSER