Hopp til innhold

Hør akustisk versjon av Grand Prix-låten til Elin & The Woods

Lørdag skal duoen Elin & The Woods konkurrere i Melodi Grand Prix. I «Studio Sápmi» spilte duoen Grand Prix-låten.

Favoritten Elin & The Woods fremfører en akustisk versjon av MGP-låten i Studio Sápmi

Her fremfører Elin & The Woods deres Grand Prix-låt i Studio Sápmi.

«Elin & The Woods» består av Elin Kåven og Robin Lynch. På lørdag skal de sammen konkurrere om å få representere Norge i den internasjonale sangkonkurransen Eurovision Song Contest i mai

Kåven er samisk og har gitt ut flere album. Hun vant også Sámi Grand Prix i 2008.

Robin Lynch tilhører også urfolk, faren er afroamerikaner med indianerblod i seg.

– Og moren min er fra Sandnessjøen i Helgeland, som også er litt urbefolkning, sier Robin Lynch med glimt i øyet.

Kjent personlighet

Robin Lynch er en kjent personlighet i musikkmiljøet både i Norge men også internasjonalt. Han har jobbet med verdens artister som Pink, Backstreet Boys og Cher.

I 2013 var han med på å skrive og produsere vinnerlåten til Margaret Berger, «I Feed You My Love».

Med sangen vant Berger Melodi Grand Prix og kom på 4 plass under Eurovision Song Contest.

Duoen besøkte talkshow programmet «Studio Sápmi» denne uka. Programmet sendes på NRK1 onsdag klokken 23.20. Du kan også se programmet allerede nå ved å trykke her.

Internasjonal konkurranse i mai

10 låter skal konkurrere om å representere Norge under Eurovision Song Contest i mai. I år ble det sendt inn over 1000 bidrag.

Ukraina vant fjorårets Eurovision, så årets final arrangeres i Kiev.

Hele 43 land skal delta i årets konkurranse, som er tangering av rekorden i 2008 og 2011. Portugal og Romania returnerer til konkurransen etter en pause på ett år, mens Bosnia og Hercegovina trekker seg grunnet økonomi.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.