Hopp til innhold

Vuoruha nisson-spábbačiekčama: – Mis leat hui ollu buori čiekčit

Norggameašttir ja sápmelaš moallavávttas leat stuorra vuordámušat, go FA Sámi presideanta dadjá ahte sii áigut vuoruhit nissončikčiid.

Arctic Winter Games 2016

VUITE AWG: Dát sámi nieiddat vuite diimmá Arctic Winter Gamesaid Ruonaeatnamis/Kalalit Nunaatas, ja faskejedje golli spábbačiekčamis. Dál áigu FA-Sápmi vuoruhit nissoniid spábbačiekčama.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

– 2018 rájes boahtá lágiduvvot Conifa World Cup nissoniidda maid, ja danin leat mii mearridan boahtte dálvvi čohket Sámi nissoniid riikajoavkku, ja čiekčat Beardugoržžis, dadjá FA Sámi presideanta, Håkan Kuorak NRK Sápmái.

Son deattuha ahte ovdal Conifa World Cupa lea erenoamáš dehálaš oažžut johtui Sámi riikajoavkku.

Håkan Kuorak

FA SÁPMI: Sámi spábbačiekčama hoavda, FA Sámi presideanta, Håkan Kuorak dadjá ahte dál áigut vuoruhit nissonjoavkku.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Dán rádjai ii leamaš ollu aktivitehta Sámi nissoniid joavkkus, muhto presideanta lohpida ahte dál galgá dát rievdat. Joavku ii leamaš čoahkis das rájes go ođđa sámi spábbačiekčanlihto ásahuvvui.

– Sámis leamaš nissonjoavku mielde Arctic Winter Gamesas, ja sii leat dál rivttes agis čiekčat riikajoavkkus, dadjá Kuorak.

Norggameaštáris stuorra vuordámušat

Norggameašttir Grand Bodø joavkkuin, ja sápmelaš moallavákta gii lea ožžon ollu rámi, lea Marja Sofie Holmestrand Hætta (22). Son lea ilus gullat ahte dál šaddá Sámi nissonjoavku.

– Maŋemuš go mis lei Sámi nissonriikajoavku čoahkis lei 2010:s Biŧomis (Piteå journ.meark.), ja leat dan rájes gullan ahte dál de galgat čoahkkanit sihke Spánjas ja Itálias, muitala Holmestrand Hætta.

Dál lea su mielas mannan guhkes áigi, ja dattetge lea áigi ahte viimmat boahtá johtui fas Sámi nissonriikajoavku.

Marja Sofie Holmestrand Hætta gjør keeperredning i snøen

VUORDÁMUŠAT: Sápmelaš moallavávttas, Marja Sofie Holmestrand Hættas, leat dál stuorra vuordámušat.

Foto: Lasse Holmeslet

– Mus leat dál oalle stuorra vuordámušat, jus dat dollet dan maid dadjet de sávvamis šaddá buorre.

Son dadjá ahte lea dehálaš ahte sápmelaš nissončiekčit besset čoahkkanit ja ovttas čiekčat.

– Dat gávdnojit mis hui olu buori čiekčit dáppe Sámis, ja mu mielas lea hui dehálaš ahte mii beassat ovttas čiekčat ja dan láhkai oahpásmuvvat, dadjá Marja Sofie Holmestrand Hætta.

Conifas lea áigumuš – muhto eahpesihkar

Conifa president Per-Anders Blind

LEA DÁHTO: Conifa-presideanta, Per Anders Blind, dadjá ahte sus lea jáhku, muhto ahte dárbbašuvvo veahki jus galgá vejolaš lágidit nissonjoavkkuide Conifa máilmmimeašttir gilvvuid.

Foto: Kjell Are Guttorm / NRK

Conifa presideanta Per Anders Blind, duođašta NRK:i ahte sis lea áigumuš lágidit nissongilvvuid Londonis 2018:s. Dattetge sáhttá šaddat nissonjoavkkuide Conifa World Cup boahtte háve go gilvvut lágiduvvojit.

– Dál leat gávcci Conifa mielláhtuin nissonjoavkkut, ja mii leat maid jearran gallis háliidivččet searvat jus mii lágidat nissoniidda Conifa World Cup čiekčamiid, ja leat gávcci vel riika geat dadjet ahte sii searvvašit, muitala Blind.

Son dadjá maid ahte Londonis lea sierra olmmoš gii bargá nissonspábbačiekčamiin, ja dattetge lea jáhko ahte lea vejolaš čađahit dan.

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK